tillräckligt drag; men då man vid lokomotiver i anseende till ofta förekommande passage under broar m. m. och äfven till undvikande af för stort vindfång är tvungen att göra skorstenen mycket kortare, än han för nämde ändamål skulle vara, har man sökt att vinna detsamma genom inledandet af den från cylindrarne genom röklådan och skorstenen bortgående ångan. — Ångan, som dervid ännu har stor spänstighet, utvidgar sig häftigt och stiger med stor hastighet genom skorsten, dragande i samma mån med sig de från eldstaden kommande gaserna. På hvad sätt de ofvannämnda gaserna nemligen kolsyregas och koloxidgas vid förbränning bildas, anser författaren M:r C. W. Williams framställning i afseende på deras volumer vara praktiskt förtydligande*). I enlighet dermed äro deras volumer lika stora ehuru kolsyregasen, Fig. 6, är sammansatt af tre delar nemligen 2 delar syre och 1 del kol, men koloxidgasen, Fig. 7, deremot endast af två delar neml. en af hvardera. Skilnaden emellan dem är således en del syre. Om man borttager denna från kolsyregasen eller såsom vid Fig. 8 tillägger en del kol, hvilket naturligtvis måste gifva samma förhållande, bildas koloxidgas, men i detta sednare fall af dubbelt så stor volum. Detta är just hvad som händer uti eldstaden, ifall bränslelagret är för tjockt, ty så fort luften träffar det närmast rostgallren glödgade bränslelagret bildas kolsyregas, hvilken under det den passerar igenom det antingen alldeles icke eller obetydligt itända öfre lagret upptager ytterligare en del kol och förvandlas derigenom till en dubbelt så stor volum koloxidgas. — Då det nu icke finnes syre, nödvändigt för tillgodogörandet af dessa två volumer koloxidgas (hvartill
- ) Elementary Treatise on the
Combustion of coal and the Prevention of smoke chemically and practically concidered by C. Wye. Williams A. J. C. E.
Kolsyregas och Koloxidgas Figg. 6, 7, 8.
