48 Skorsten. Dess topp är vanligen, för utseendets skull, for- Figg.öe,60. se clcL med en drifven ring af koppar, hvilken dock ej bör flyta jemnt med ändan af skorstenen, utan fastas något nedom densamma, alldenstund den eljest i stark motvind hindrar draget. — Figurerna 59 och 60 antyda verkan i detta afseende af tvenne olika skorstenar. Å Fig. 59 klyfver sig vinden emot kanten 'af ringen och stryker jemnt efter öppningen, hvaremot, då den enligt Fig. 60 stöter emot den tvära ändan af skor- stenen, får en riktning uppåt och, såsom Fig. visar, lemnar fritt utlopp för ångan. För undvikande af eldfara genom gnistor från skorstenen, isynnerhet då ved och stenkol begagnas, är den understundom försedd med så kallad gnister- släckare, på olika sätt konstruerad, och omgifven af en yttre skorsten för uppsamling af gnistorne, men dessa tillställningar äro alltid hinderliga för ett godt drag och derföre oanvändbara å banor med större stig- ningar hvarförutom de gifva skorstenen ett fult och oformligt utseende. I dess ställe nyttjas understundom x på toppen af skorstenen antingen en ilat skifva eller en kupa af messingsväf, fästad vid en stående axel, rörlig uti på skorstenen fastnitade lager, och i nedre ändan försedd med en vef, hvarigenom skifvan eller kupan kan flytta � åt sidan då någon fara för gnistor ej är för handen eller ock när draget vid vissa till- fällen blifver hämmadt. Ett annat sätt, troligen det rättaste, är att i rök- lådan straxt ofvan öfre tubraden begagna ett af tunna jernstänger på kant samman nitadt galler d, Fig. 70, i två halfvor omslutande utströmningsröret, hvars myn- ning måste lemnas fri. Den större arean af röklådan gör att det omnämnda gallret ej är af menligt in- flytande på draget. Pannans fästning vid ramen, bör ega rum endast vid röklådan, hvaremot eldstadsändan fritt bör hvila på ramen, hvarigenom tillfälle lemnas för pannans för- VjOOQIC
Sida:Hwasser Lokomotivforare.djvu/60
Den här sidan har inte korrekturlästs