Sida:Hwasser Lokomotivforare.djvu/91

79 slaget af pistonen, är det som slidbågen göres båg- formig emot drifhjulsaxeln med excenterstångens längd som radie. För att undersöka verkan af denna slid- båge på försprånget låt A B, Fig. 116, vara center- Förorsa- linien af slidrörelsen, CD en linea dragen vinkelrätt ^f^/f emot AB genom axelns centrum O, O B stäUningen � /***" af vefven vid början af bakslaget, o a och o a radierna Pigg. ni, till excenterskifvorna, hvardera 2J tum, a b och oib' * ' ua excenterstängerna, hvardera 18 tum lång, eller 8 gån- ger excenterskifvans radie (den kortare excenterstången är vald för att erhålla Fig. tydligare), och b V slid- bågen, böjd i en cirkel af 18 tums radie. De dragna linierna visa bågens medelställning, då dess midt e sammanfaller med centerlinien AB. Om nu bågen sänkes för att till sliden öfverföra framåtexcenterskif- vans fulla slag och således intager ställningen c c, synes, att punkten c faller så mycket inom bågens ' förra ställning som afståndet e c, hvilket derföre an- gifver det större försprång, som sliden erhåller, då bågen innehar sin medelställning. Flyttas bågen i ställningen dd! midtemellan de förra, skär den ännu centerlinien A B innanför e, hvilket tydligen visar att försprånget gradvis förminskas ifrån bågens medelställ- ning, der det är störst, till dess fullt verkande ställning, der det blir minst. Den figuren bifogade genomskär- ningen af sliden och ångkanalerna jemte de från bågens skärningspunkter med centerlinien A B upprickade verti- kala linierna för kanten af sliden förtydliga detta ännu ytterligare. Med dubbelt så långa excenterstänger eller 36 tums och bågen alltså äfven af 36 tums radie såsom å Fig. 117, vinnes en förminskning af skilnaden ec med ungefär hälften mot den med de korta stängerna. Enahanda blir händelsen om längden af bågen tages endast hälften af den förra eller 6 tum emellan centra af bågens ändpunkter, men med bibehållande af samma radie. Således ju kortare bågen och ju längre excenter- VjOOQlC