och som otvifvelaktigt snart blef upptagen till associerad i den stora firman? Dessa gamla damer höllo derför fröken Elise räkning för att hon såg så olycklig ut.
Det fanns deremot en ung man vid bordet, hvilken visst icke hade blifvit särdeles glad, om fröken Elises ansigte strålat af tillfredsställelse, ty då hade han trott henne vara betagen i kusinen, och det hade mycket smärtat den unge mannen; men han var ej heller belåten med att se den unga flickans förtviflade min, ty han såg deraf att hon led och han ville gifva mycket för att befria henne från lidande.
Denne unge man var naturligtvis Gustaf Blom, som hade sin plats vid bordets nedra ända, bredvid Max Keller och herr Krull, hvilka begge sednare icke bekymrade sig om något lidande för tillfället, utan blott fröjdade sig åt dagens högtidlighet.
VII.
Klenoden vid Neuer Steinweg.
Det kan blifva besvärligt att länge lefva som
volontaire, det vill säga utan inkomster, äfven om
man har de rikaste förhoppningar inom sig och bor
hos en beskedlig enkefru vid Reichenstrasse samt
tager sin middag uti ett blygsamt »Wirthschaft»
vid Pferdemarkt.
En afton hade Gustaf Blom i firmans uppdrag haft något att uträtta i Altona och återvände öfver Zeughausmarkt och Neuer Steinweg.
Han gick och tänkte på möjligheten eller
