Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/179

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
172

källarne. Sådana bostäder äro mycket vanliga för tarfligt folk i allmänhet, som finner sin uträkning att bo så nära gatan som möjligt, utan att behöfva betala den dryga hyran för en bel étage och då man i anseende till de öfverallt befintliga butikerna icke kan få någon bostad i bottenvåningen. Att mycket elände och stor fattigdom verkligen påträffas i somliga källarvåningar, bevisar icke att alla sådana våningars innevånare höra till uselhetens klass.

Peter Kühn var familjefader. Hans hustru och många barn tillbragte största delen af sin tid i den fuktiga källaren, dit han sjelf kom endast under måltidstimmarna samt efter slutadt arbete för dagen, sedan han naturligtvis först besökt andra källarlokaler, lika långt under jorden och lika fuktiga som hans egna, men der man kan bättre stå emot fukten genom intagandet af »verschiedene Getränke», såsom det står på skylten, och der det ofta derför går ganska lustigt till. Det är Hamburgs krogar af en lägre ordning.

Den gamle husdrängen, hvilken på kontoret och i den stora förstugan hos Johann Gottschalk Schmidt spelade herre, ej sällan tyrann, var deremot icke herre i sin underjordiska bostad vid »Binnen Hafen», der »Fru Kühn» förde husbondeväldet, och derför ansåg mannen det nödvändigt att innan sin hemkomst om qvällarne hafva besökt så många andra delar af det underjordiska Hamburg som möjligt. Dessa besök orsakade aldrig någon väsendtligare rubbning i den kraftige mannens organism, men de verkade såsom preserverande medel mot fru Kühns häftiga lynne och måste derför betraktas såsom af en högst välgörande effekt.