ringaste tanke på — lät denna anmärkning som ett storsint försök att lugna henne, den fångna.
— Det var inte för att bereda er nöjet av mitt sällskap som jag kom med, sade hon.
Svaret hade en oväntad prägel av ohövlighet som måste ha verkat överraskande på unge Dewy. På samma gång må det framhållas att när en ung kvinna ger ett ohövligt svar på en ung mans hövliga ord, befinner sig hennes hjärta i ett tillstånd som snarare lovar gott för hans sak än motsatsen.
Tystnad rådde mellan dem, tills de lämnat havsstranden och passerat omkring tjugo av de träd som prydde vägen uppåt och ut ur staden i riktning mot Casterbridge och Mellstock.
— Fastän jag inte heller kom för den sakens skull, så skulle jag ha gjort det i alla fall, sade Dick vid det tjugoförsta trädet.
— Nånå, mr Dewy, ingen flirt, för det är inte rätt, och jag vill det inte.
Dick satte sig till rätta precis som han suttit förut, ordnade eftertryckligt sina anletsdrag och harskade sig.
— Sannerligen, man skulle kunna tro att ni mött mig just för den sakens skull och just nu var i färd med att börja, sade den unga damen medgörligt.
— Jaha, det skulle man kunna tro.
— Vad nu då — det har ni väl inte?
Det var att börja i galen ända. Han kastade om resolut och sade muntert som en man den där var fast besluten att aldrig störa sitt sinnes munterhet genom att fatta kärlek till någon kvinna:
