De åkte nu ganska långsamt, och en annan fjädervagn inrymmande en bonde, bondens hustru och en dräng åkte om dem; och bondhustrun och drängen tittade mycket nyfiket på paret. Bonden tog inte ögonen från hästens svans.
— Varför kan ni inte svara på det? sade Dick och manade på Smart litet, där de skakade fram alldeles bakom bonden, bondens hustru och dräng.
Som det inte kom något svar och deras ögon inte hade annat att göra, betraktade de båda tavlan framför dem och lade märke till hur bondhustrun satt inklämd mellan de båda karlarna, som svällde ut över var sin sida av vagnsätet för att hon skulle få plats, tills de nästan sutto på var sitt hjul; de sågo också på bondens hustrus sidenschal som blåst upp som en ballong mellan hennes axlar och sjönk ner slät och platt igen för varje stöt som hästen gjorde. Bondens hustru, som kände deras ögon i ryggen, såg bakom sig. Dick sackade efter så där tio meter.
— Fancy, varför vill ni inte svara? upprepade han.
— Därför att hur mycket ni är för mig beror på hur mycket jag är för er, sade hon sakta.
— Allt, sade Dick och sträckte händerna mot henne, medan han kastade betydelsefulla blickar på hennes kinder.
— Rör mig inte, Richard Dewy, hör ni! Jag har inte sagt på vilket sätt era tankar om mig inverka på frågan — det är kanske alldeles tvärtom, förstår ni? Nej rör mig inte, min herre! Se då; för allt i världen gör det inte Dick!
Orsaken till hennes plötsliga förskräckelse var den obehagliga åsynen av en tom timmervagn med fyra timmer-
