Den här sidan har korrekturlästs
Jo, nästan för kokett och fladdrig för en förlovad ung flicka.
Hon stod och tänkte en minut. — Ja, ja. Men i alla fall, hatten blir nog bäst; hattar är bäst, ser du. Ja, jag måste ta hatten, kära Dicky, för jag får lov att använda hattar, förstår du.
179
