— Kom, Orla, sade hon, vi få inte låta fröken Raimar vänta. Jag tycker att vi på det hela taget uppföra oss betydligt barnsligt. Det är Gretas tölpaktighet, som är skuld till alltsammans.
De båda äldstas goda exempel verkade välgörande på de övriga. De besinnade sig och kommo lugna och allvarliga in i salen.
— Mina damer, tillåt mig att presentera herrarna för er. Med dessa ord mottog dansläraren dem, varpå följde ömsesidiga hälsningar.
Flora svävade redan i sjunde himlen, ty hon hade bland herrarna upptäckt en gymnasist i översta klassen, som länge svärmat för henne. Nyligen hade hon besjungit honom på jambisk vers som Apollo.
Fröken Gussow stod bredvid förestånderskan och gladdes vid åsynen av denna blomstrande krans av unga flickor. Elsa såg hon mest på. Hon hade utvecklat sig otroligt på denna tid — både i kroppsligt och andligt hänseende. Det hetsiga barnet hade fått jämvikt över sig, vart hade hennes egensinne tagit vägen?
Hon jämförde Elsa med de övriga och fann, att hon ej blott var den vackraste, utan hon var även mera naturlig och omedveten än de andra. Hos henne fann man ej ett spår av koketteri, glad och fri såg hon ut i världen med sina stora barnaögon och tycktes vilja uttala den lyckligas fråga: Är du alltid lika härlig, vackra värld?
Melanie hade ett mera regelbundet ansikte, men hon var alls ej så omedvetet täck — man märkte snart, att den unga skönheten ofta nog plägade fråga spegeln om dess mening.
Flora och Melanie stodo bredvid varandra och gjorde sina iakttagelser angående herrarna, som de förstulet tittade
148
