min framställning rysa tillbaka vid tanken att söka lycka i en annans famn än Ottos. Ni skall det, Ottilia, jag känner människohjärtat för väl, jag dårar mig för litet, att icke veta detta; men ändå, o Ottilia! vågar jag bjuda er denna lugna, säkra, om icke blomsterprydda hamn. Jag skall icke på länge, länge, fordra kärlek av Ottilia, jag skall tala om Otto med dig, som vore han din älskling, och jag — din broder. Det är inga hårda, stränga band, i vilka jag vill fängsla dig. Min tillgivenhet, min inom gränsor bundna kärlek skola bliva de enda bojor, som Ottilia skall känna, och vartill knuten skall ligga i hennes egen hand. Tro icke, att jag nu genast fordrar ett svar av er, Ottila! Nej, långt därifrån! Ett förhastat nej eller ja vore en dödsdom för oss båda. Tänk noga och mycket på min enkla fråga! Begär ett råd av eder vördnadsvärda mormoder! Förtro er till min och eder vän, den goda, rättänkande, beprövade Melida, denna pärla bland världens mer eller mindre fördärvade kvinpor! Hon har för egen del obetydliga önskningar; därföre lägger hon sig icke i vägen för andras, när dessa äro goda och hava ett rätt mål; och en sådan kvinna är den enda, man till vän bör välja. Hennes öga är dessutom redan avhöljt, hennes blick skarp, och hennes omdöme säkert, och — bättre än allt detta — hennes hjärta är gott och ofördärvat, fast hårt prövat, ty hon har ingalunda dansat på rosor genom sitt unga liv. Förtro er till henne! Jag säger icke, att ni bör följa hennes råd, men vara övertygad att givas de — så dikteras de av inga biavsikter, inga egna intressen.
Detta brev hade jag skrivit samma dag man först sade mig att Ottilia var sjuk. Tusen marter hava under tiden kvalt mig. Ingen har egentligen velat underrätta mig om er. Jag har frågat eder onkel, eder tante. Den förra tyckte lika litet om min fråga som den senare, och av båda fick jag blott orakelsvar. Otto vill jag icke spörja. Pauline förtrodde mig däremot ofrågad, att Ottilia var illa sjuk, av förkylning troligen, att ni låg ensam och överlämnad åt er själv, att Ottilia talat med väl-
155
