Sida:Illustrerad Verldshistoria band II 015.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
15
AENAS OCH HANS ÄTT.

följde såsom konung öfver Aboriginerne eller Latiums äldste invånare Picus, berömd såsom hästtämjare, jägare, åkerbrukare och siare. Hans efterträdare var Faunus, äfven känd såsom jordbrukare, men framför allt såsom spåman. Fauni son och efterföljare var Latinus (bild 9), hvilken, likasom hans båda föregångare, herskade i Laurentum. Under dennes styrelse ankom till Latium Trojanen Aeneas, som, manad af orakelsvar och andra gudauppenbarelser, efter sin fädernestads fall, med ett troget följe bestått många irrfärder för att finna ett nytt hem åt Trojas skyddsgudar och sålunda grunda en ny trojansk stat (bild 10, 11). Latinus emottog i början främlingarne såsom fiender, men snart öppnades underhandlingar, som slutades med ett fördrag, hvarigenom Aeneas trolofvades med Latini dotter, Lavinia, samt för sig och sina män erhöll ett stycke land. Häröfver förbittras Rutulernes furste Turnus, som var förlofvad med Lavinia. Han anstiftar mot Aeneas ett krig, i hvilket den senare blir segrare, men Latinus ljuter döden. Härpå söka Rutulerna hjelp i Etrarien. Ett blodigt slag hålles, hvari Turnus faller, men äfven Aeneas försvinner från jorden. Först Aeneas' son, Ascanius, erhåller fred. Han bor först i Lavinium, som Aeneas grundlagt, men flyttar efter trettio år till Alba Longa, anlagdt vid det Albanska berget. Aboriginer och Trojaner sammansmälta till ett folk och kallas Latiner. Öfver dessa herska nu många år Aeneas' ättlingar. En af dem Procas hade två söner Numitor och Amulius. Den förre ärfde, såsom äldst, konungatronen, men blef derifrån förjagad af Amulius, hvilken för att hindra familjens fortplantning lät döda hans söner och gjorde dottern till Vestalisk jungfru. Men denna dotter, Illa eller Rhea Silvia, blir häfdad af guden Mars och föder tvillingsönerna Romulus och Remus. Amulius låter härpå döda prestinnan och befaller att döda barnen. Men när dessa blifvit i en korg utsatta i Tiberfloden, som just då stigit öfver sina bräddar, fogade skickelsen så, att vattnet sjönk. En varginna från de närbelägna bergen kom till floden, fann korgen, förde barnen till sin håla och gaf dem di. Snart ditkommer en herde, Faustulus; varginnan flyr; Faustulus tager barnen hem till sig och låter sin hustru Larentia uppföda dem. Komna till manbar ålder föra tvillingarne herdelif tillsamman med sina jemnåriga. De utmärka sig genom mod och bragder och bilda hvar sin skara af följeslagare; sagan nämner Fabier såsom Remi oh Quinctilier (Quinctier?) såsom Romuli kamrater. I spetsen för sina hopar ströfva de omkring och bestå månget äfventyr. Så komma de i fejd med Numitors herdar, hvilka till slut genom försåt vid Lupercaliefesten taga Remus till fånga och föra honom till Numitor. Nu upptäckes brödernas börd; Amulius dödas, och Numitor återuppsättes