in hästarne, men Tullia befaller i brottsligt vansinne honom att köra öfver faderns lik. Härefter kallades denna gata för »brottets gata».
Folket sörjde Servius såsom en fader. Isynnerhet var saknaden stor hos den plebejiska befolkningen, för hvars bästa han sörjt, icke blott genom att gifva den politiska rättigheter, utan ock genom att förbättra dess ekonomiska ställning medelst utdelning af jord och lättande af skuldbördorna.
Tarquinii styrelse var våldsam och despotisk. Han upphäfde Servii lagar, införde en ny godtycklig beskattning, förbjöd alla sammankomster och höll det lägre folket till hårdt arbete. De patricier, af hvilka han hade någon fara att frukta eller något byte att hoppas, landsförvisades eller dödades. Senaten förlorade sin makt, ty konungen afgjorde allt utan att inhämta dess råd; dess mest ansedda medlemmar föllo offer för konungens grymhet, och deras platser lemnades obesatta. Domsrätten utöfvade konungen ensam. För att trygga sin person omgaf han sig med en lifvakt efter de grekiska inkräktarnes — de s. k. tyrannernas — föredöme. Också fick han snart tillnamnet »den Hårde» (Superbus).
I det yttre var Tarquinius en duglig och kraftfull, men tillika hänsynslös regent. Han sökte vinna Latinernas inflytelserikaste män på sin sida och störtade genom en nedrig list Turnus Herdonius från Aricia, hvilken motverkade hans afsigter. Så förmådde han slutligen Latinerna att ingå ett fördrag, hvarigenom han blef erkänd såsom förbundets ledare. Äfven Hernikerna samt tvä Volskiska samhällen biträdde detta fördrag. Deremot gäckade staden Gabii länge alla hans bemödanden. Då intet stod att uträtta med våld, grep konungen till list. Hans son Sextus begaf sig till Gabii, under föregifvande, att han måst flykta undan sin faders hårdhet. Gabinerna emottogo honom väl och lemnade honom slutligen, sedan han utfört flere bedrifter, öfverbefälet i kriget. Nu sände Sextus ett bud till fadern för att bedja om råd, huru han skulle gå till väga för att bringa Gabii i konungens händer. Konungen gaf intet svar åt budet, utan gick af och an i sin trädgård, hvarunder han afslog knopparne på de högsta vallmostånden. Sextus fattade lätt meningen härmed och röjde genom falska anklagelser samt lönnmord ur vägen de förnämste männen i Gabii, hvarefter staden utan svärdslag kom i Tarquinii våld.
Sedan Rom trädt i spetsen för Latium, råkade det i krig med Volskerna, som från söder och sydost trängde in på Latinerna. Tarquinius intog med storm staden Suessa Pometia. Det här vunna, högst ansenliga bytet användes till uppbyggande af Jupiterstemplet.
