säkerligen utan skäl. Han har utfört en Aphrodite, som föredrages framför Praxiteles’, och det torde ej vara omöjligt, att den berömda Aphrodite från Melos (bild 189), som funnen 1820 förvaras i Louvren i Paris, kan vara ett arbete efter honom eller ur hans skola. Hon är halfnaken, draperiet hvilar kring höften, och hon bör restaureras antingen med en sköld eller ett äpple i venstra handen. En framställning af Achillevs, som af hafsgudarne föres till ön Levke, skildras som ett verk fullt af rikt och själfullt lif, men är tyvärr förloradt.
Praxiteles från Athen, omkr. år 350, utmärkte sig i synnerhet genom sina framställningar af den qvinliga skönheten och af den första, i knoppning stadda ungdomen. Vi känna från hans hand framför allt den berömda knidiska Aphrodite, som nedlägger sitt draperi på en vas, i det hon stiger i badet; den bästa efterbildning finnes i Glyptotheket i München. Från denna Aphroditestaty härstamma de följande: den capitolinska, med draperiet nedfallet på vasen, den mediceiska, der en delfin intar vasens plats o. fl. Utom denna obeklädda Aphrodite, som var uppstäld i ett eget tempel i Knidos, hade Praxiteles äfven utfört en beklädd Aphrodite, den koiska, som var uppstäld på ön Kos. Vidare har man af Praxiteles åtskilliga framställningar, än grupper, än statyer, af Dionysos och hans krets af fauner och nymfer; en sådan gruppfigur var den under namnet Periboëtos (den berömde) i forntiden bekanta. Sannolikt härrör den oftare (Vatikanen, Capitolium, München o. fl. st.) förekommande, i hvilande ställning vid en trästam stående satyren från ett Praxiteliskt original; likasom den s. k. Ödladödaren (vanligen kallad Apollon Sauroktonos), som med en stylus söker döda en på en trästam krypande ödla. och Apollino tillhöra original från hans hand. En af hans berömdaste statyer var
