försiggå utan en mellanperiod af större eller mindre lidanden för enskilda individer eller grupper af sådana, äfvensom att de varaktiga fördelar, som i detta fall vunnits, äro ofantligt mycket mera värda än de öfvergående olägenheter, som vi måste vidkännas för att ernå dem, skall man erkänna, att industrin endast har gjort det som är godt, då den befriat kvinnan från släparbetena i hemmen och därigenom möjliggjort en tillfredsställande lösning af en af nutidens viktigaste kulturfrågor.
Tack vare ett oaflåtligt uppfinnarearbete och en oerhörd energiutveckling hafva industrins män och framför allt uppfinnarne lyft den ena stenen efter den andra från den börda, som tryckte förra tiders kvinnor till jorden och gjorde dem till slafvinnor. Sekund efter sekund af frihet hafva de gifvit åt kvinnorna, och sekunderna hafva småningom hopats till timmar, dagar, månader och år. Och jag påstår, att ingen annan samhällsklass har i detta afseende uträttat ett så viktigt arbete som det, hvilket uppfinnarne och andra industrins män hafva gjort. Särskilt vill jag häfda, att de till detta måls vinnande hafva gjort minst lika mycket eller mera än vår tids eller någon annan tids skriftställare. Ty de literäre männens och kvinnornas insats i detta befrielsearbete har endast bestått, och kan endast bestå, i en bearbetning af allmänna meningen, d. v. s. i ett debatterande om kvinnans rättighet att blifva likstäld med mannen. Och fastän denna debatt har varit af högt värde, är det dock tydligt, att den måste blifva utan afsevärdt praktiskt resultat ända till dess att kvinnans ställning i hemmet blifvit så förändrad, som den genom det industriella arbetets enorma framsteg har blifvit.
Man har sagt mig, att de som i literaturen kraftigast hafva kämpat för kvinnans likställighet med mannen äro Fourier, Condorcet och Mill.
Nåväl, mot Fourier sätter jag Arkwright, spinnmaskinens uppfinnare, mot Condorcet sätter jag Cartwrigt, uppfinnaren af maskinväfstolen, och mot Mill sätter jag Howe, som uppfann symaskinen, och jag menar, att de senares arbete härvidlag mer än uppväger de förres.
Och hvad Sverge angår sätter jag mot den bäste svenske literäre kämpen i nämda afseende, han må sen heta hvad som hälst, en svensk uppfinnare, Gustaf de Laval,
