Den här sidan har korrekturlästs
XXXIV
Företal.

gamal: så framt hon, när Giftermålet skedde, warit uti sit 18:de, eller 19:de År[1].

Hade denna Prinsessas Ålder uti Ryska Utdraget lika noga blifwit upteknadt, som Storförstens: hwilken År 1055 wid sit Aflidande säges warit 76 År gamal, och wid År 1016, när han blef Storförste, allenast 28, som på något Sätt likwäl lärer wara förskrewet; så skulle man då hafwa en märklig Anledning til et säkrare Omdöme om Tidräkningen uti närwarande Ingvar Widförlas Saga: aldenstund åtskilligt här berättas om denna Prinsessas Wänskaps Betygelser för Ingvars Fader, både för och efter hännes Förmälning, som med Ingvars Födelse-År, 1015, eller 1016, efter det man nu kunnat utleta, icke så wäl kan förlikas. Men såsom jag intet tänker förswara alla wid Hufwudmålen i denna Saga inlöpande Berättelser; så anser jag det, hwaruti Norska och Ryska Historien öfwerensstämma, för wisst, och alt annat, som därmed icke kan äga Bestånd, för sådant, som af något Fel eller Förseende influtit.

Flatöaboken innehåller[2], at den Emund Ringson, som man trodt wara förwäxlad med Emund Åkeson, dragit til Ryssland, med en Flotta af 600 Man, sedan hans Fader, K. Ring i Norje, tillika med K. Dag, ifrån samma Rike woro förwisde, och uti Östergötland ändteligen bekommit några Underhållsländer, medan Waldemars 3 Söner, Burislav, Jarislav och Wartislav ännu lefde tilhopa, och den förste innehade Känugard, den andre Holmgård, och den tredje Palteska, eller Pleskow; men om med desse Herrar, Swetoslav, Jarislav och Mstislav skola beteknas, som kan wara sannolikt: så war den förste redan död, förr

än
  1. Om hännes Dotter Anna, som wid År 1051 blef gift med K. Hennik 1. i Frankrike, är i Upsala Wetenskaps Societets Acter för År 1740, en mycket lärd Afhandling af då warande Censor Libr. Gust. Benzenstierna: hwilket, ehuru det intet så mycket rörer wår Saga, likwäl til Läsarens förmodliga Nöje här nämnes. Den äldre Ingegärds Dotter Ellisif, eller Elisabet, som wid År 1045 fick Harald Hårdråde i Norje, är i wåra Efterrättelser mera bekant; men om den tredje, som blifwit gift til Ungern, hafwer man haft så liten Kundskap, at dess Namn på få Ställen skal igenfinnas. Hon kallas likwäl i Albicii Stemm. Princip. Christ. Egmunda, och säges År 1059 hafwa blifwit sin Herre, K. Andreas, beröfwad. Dessa Prinsessor äro de 3 Ingegärds Döttrar, som Noterne til Ad. Brem. Hist. Eccl. omtala, men Ryska Historien förbigår.
  2. Torff. Hist. Norv. P. 3. pag. 97.