Enn tha er Olafr Kongr fra thessi
tidinde, kvaddi hann things, ok
giordi Eimund sekann ok utlægann
ur ollu[1] sinu Riki. Ok er
Eimundr var heill ordinn, tha feck
Ingigerdr honum skip a laun; ok
legzt hann i hernat: ok verdr gott
til fiar ok manna.
3. Cap.
Nockurum vetrum sithar bad sa
Kongr Ingigerdar, er Jarizleifr
het, ok red fyrir Gardariki. Hun
var honum gefinn; ok hun for
austr med honum. Enn er
Eymundur spurdi thau tidindi, tha fer
hann austr thangat; ok tekr
Jarizleifr Kongr vel vid honum ok thau
Ingigerdr; thui at tha var ofridr
mikill i Garda Riki. Thui at
Burizleifr, brodir Jarizleifs Kongs, geck
a Rikit. Vid hann atti Eymundr V.
bardaga; Enn i hinum sidazta var
Burizleifr handtekinn ok blindadr
ok Færdr Kongi. Thar fek hann
of fiar i gulli ok silfri ok
margskonar gersimum ok godum gripum.
Tha sendi Ingigerdr menn a fund
Olafs Kongs Faudr sins, ok beiddi
at hann gæfi upp jardir thær, sem
Eymundr atti: Ok væri their sattir
helldr enn hann ætti hers von at
honum; ok matti svo kalla, at
that lof feingizt a thui mali. Var
Eymundr i Holmgardi, ok hadi opt
sakfälde Emund, samt gjorde honom landsflygtig af alt sit Rike. När däremot Emund war helbregda worden, gaf Ingegärd honom Skepp i löndom; hwarmed han lade i Härnad, och blef mägtig både på Gods och Manskap.
3. Cap.
Några År efter detta, 1017.
friade en Konung wid namn
Jarislaf, som regerade uti
Gardarike, til Ingegärd. Hon blef
honom gifwen, och for öster ut med
honom. Hwarom så snart 1018.
Emund blifwer underrättad,
far ock han til denne östre kant: och
blifwer af Jarislaf samt Ingegärd
wäl emattagen; hälst wid samme
Tid en stor Ofrid war i Landet, för
det at Burislaf, Konung Jurislafs
Broder efterstod Riket. Med
honom höll Emund fem Slagtningar;
Dock blef Burislaf uti den sidsta
fången, och Ögonen på honom
utstungna, samt han i sådant Tilstånd
förd til Konungen. Emund fick
där ganska mycket Ägodelar i Guld
och Silfwer, samt många slags
Kostbarheter och store Skatter.
Ingegärd sände då Män til Konung
Olof, sin Fader, och bad, at han
wille lösgifwa de Gårdar, som
Emund tilhörde, och häldre förlikas
än något fiendtligt af honom
- ↑ al. aullu