Under marsch bäres fanan sex steg framför främsta ledet.
Fanan bäres till parad med fanstången något framåtlutad mitt framför livet, högra handen om stångens nedre ända, som stödes mot livet i höjd med höfterna. Vänstra handen fattar med fullt tag om stången i höjd med axlarna, armbågen nedåt.
Under vila är fanan nedställd på marken vid höger sida.
Parad för fanan. Ledaren kommenderar: ”Parad för fanan”. Fanan bäres fram mitt för kåren och utvecklas till parad. Fanbäraren marscherar fram tio steg och gör helt om — halt, varvid fanan svängts i båge. Fanbäraren står stilla, vänd mot kåren, under en tid motsvarande fyra steg. Då fanan svänges mot kåren, göres av alla hälsning för fanan, som bibehålles, tills fanbäraren marscherat åter till kårens mitt och gjort helt om — halt på sin plats vid parad, då hälsningen upphör.
Parad för fanan är lämplig vid större högtidligheter, före och efter en utflykt samt i läger morgon och afton, om ej flaggstång finnes. Finnes sådan i lägret, hälsas flaggan vid dess hissande och nedhalande.
Då inomhus, på grund av bristande utrymme, parad för fanan ej kan utföras enligt ovan givna regler, sker den på följande sätt:
Fanbäraren står, helst på en estrad eller annan lämplig upphöjning, där fanan är fullt synlig för alla, vänd mot kåren. På kommandoordet ”Parad för fanan” går fanan i parad och hålles i denna ställning under en tid motsvarande sex stegs marsch, varunder alla göra hälsning för fanan.
Hälsning med fanan: Fanan i ställning till parad.
På stället. Fanbäraren gör halvt höger om, och fanan föres något från livet rätt upp och ned. Fanstången fälles med en svängning åt vänster långsamt av båda händerna, så att den kommer vinkelrätt mot kårens uppställningslinje, varvid fanbäraren låter vänstra handen glida längs stången, till dess armen blir sträckt. Högra armen höjes med armbågen i höjd med axeln.
När hälsningen skall upphöra, föres fanan hastigt rätt upp
