Sida:Irland och irländarna 1925.djvu/112

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

kärlek till det olyckliga fosterlandet. Och den som mycket älskat haver, honom skall mycket varda förlåtet.




Om Guds femte bud ej i önskvärd grad blivit hörsammat i Irland har däremot det sjätte blivit så mycket mera respekterat. Ett mera dygdigt folk finnes förvisso icke i Europa. Antalet oäkta barn uppgå endast till 2,6 %, mot 11,3 % i Sverige. Det är huvudsakligen i Dublins och de övriga hamnstädernas överbefolkade slumkvarter som osedligheten får näring. På landsbygden gå unga människor trolovade under åratal utan att lyssna till det varma blodets röst. Förklaringen ligger i irländarens religiositet och ridderlighet. Kvinnan åtnjuter aktning och förtjänar aktning. Huru trofast har hon ej stått vid mannens sida under fattigdomens och krigets dystra tider! Huru ofta har hon ej vridit sig på sitt sömnlösa läger i ångestfylld väntan på hans återkomst från den nattliga expeditionen med »the League Boys»! Det är måhända moderns tårar och ångest som släckt ljuset i barnets öga eller ännu värre i dess själ, ty ett oproportionerligt stort antal barn födas blinda eller idioter.

Father F. berättade för mig en episod som är belysande för det sedliga tillståndet på Irlands landsbygd. Det inträffade en gång i »vilda västern» att en ung flicka gav livet åt ett barn. Denna gruvliga synd framkallade en så våldsam förbittring inom församlingen, att slutligen den arma kvinnan med sitt barn sattes i en båt med tillsägelse att aldrig återkomma.


106