Sida:Irland och irländarna 1925.djvu/126

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Cosgrave Michael Collins såsom »en imponerande historisk gestalt, vars livsverk knappast kan överskådas».

JAMES CONNOLLY,

som med livet fick plikta för sitt deltagande i påskupproret 1916, var en helgjuten och i viss grad sympatisk personlighet. Han var från början socialist, grundade the Irish Socialist Republican Party och begav sig sedan till U. S. A., där han bittert kände kontrasten mellan de amerikanska och de irländska arbetarnas levnadsförhållanden. År 1910 återvände han till Dublin, där han med liv och själ arbetade för proletariatets intressen. Under strejkåren 1912—1913 var han Larkins högra hand och i själva verket rörelsens spiritus motor. År 1915 grundade han en tidning, the Workers Republic, som predikade ren kommunism och sedermera blev Sovjets irländska organ. Han var en svuren fiende till kapitalet, det irländska såväl som det engelska, och över huvud taget mera internationalist än patriot, varför han i början endast var en ointresserad åskådare av Sinn Feinarnas förberedelser. Men år 1915, då han ej längre kunde tygla sin stridslust, slöt han sig med sin Citizen Army, c:a 100 man, till Eoin Mac’Neills Irish Volunteers, och vid påskupproret trädde han fram som undertecknare av den famösa proklamationen och befälhavare för den rebellgrupp som besatte Post Office. Efter ett par dagar blev han svårt sårad men lät liksom Karl XII bära sig på en bår, eldande sina män i det sista. I likhet med de övriga ledarna blev han arkebuserad,

120