ut sin ärliga mening och är redo att offra liv, ära och gods för vad han anser vara det rätta. I vår tid är det ont om sådana kraftkarlar.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 133 i filen Irland och irländarna 1925.djvu. Bildtext: Statsministern Sir James Craig. |
Då Lord Edward Carson år 1921 avgick från ledarskapet för Ulsters unionister utsåg han till sin efterträdare Sir James Craig, som visat sig vara lika principfast som sin företrädare. Han manifesterade visserligen från början en allvarlig önskan att få till stånd en fredlig överenskommelse med Södra Irland och antog Lloyd Georges inbjudan till en konferens i denna fråga, varvid emellertid premierministern säges hava yttrat att en klippa vore lika lätt att rubba som Sir James Craig. När sedan Lloyd George inledde de förhandlingar med Dail Eireann som ledde till traktaten av 1921, förklarade Craig att Norra Irlands parlament kategoriskt vägrade att diskutera varje mot regeringsakten av 1920 stridande program, en förklaring som upprepades vid förhandlingar med Michael Collins.
Den 25 maj 1922, sedan traktaten ratificerats, gjorde han vid ett möte i Liverpool följande temperamentsfulla uttalande:
«Regeringen har vägrat att lyssna till sakskäl men
