Fristatens nuvarande undervisningsminister, bildade the Gaelic League, vars mål var den irländska nationalitetens och kulturens återuppbyggande. Den äldre litteraturens skatter, dess sägner och folkvisor, räddades pietetsfullt från glömskan, och en ny gaelisk litteraturperiod inleddes av Irlands största andar, W. B. Yeats m. fl. Gaeliskan är numera ett obligatoriskt läroämne i Fristatens skolor, och offentliga handlingar tryckas på båda språken.
Såsom ett medel att återuppväcka nationalkänslan har denna rörelse fortfarande ett mycket stort värde, men det må ifrågasättas huruvida det varit klokt att göra skolundervisningen i gaeliska obligatorisk. Irländaren har ett livligt ingenium och en underbar lätthet att lära, men allt tvång är honom förhatligt, och redan hava protester framförts mot skolans belastande med ett nytt läroämne, som har ringa praktiskt värde.
ALKOHOLFRÅGAN.
Under olyckans dagar sökte irländaren gärna sin tröst i bägaren, och ännu för hundra år sedan florerade dryckenskapen i slott och koja. Men år 1838, samtidigt med Per Wieselgren i Sverige, framträdde Irlands största nykterhetsapostel Father Mathew, som förstod att behandla irländarna så som de aldrig förr blivit behandlade, med kärlek i stället för stränghet. Under ett par decennier drev han en nykterhetspropaganda vars resultat kan betecknas såsom fullkomligt enastående. Hans verk fortsattes sedermera icke utan framgång av Sinn Fein, vars program i mångt och mycket präglades
