SJUNDE KAPITLET
RESEINTRYCK
(Resrouterna äro angivna å bifogade karta.)
En arla morgonstund i juni 1924 inskeppade vi oss från den lilla skotska hamnstaden Stranraer på en lång och smal båt, som villigt anpassade sig efter vågornas rytm, och redan efter en timme kunde vi skönja den gröna öns konturer. Vi närmade oss staden Larne, ryktbar vorden genom Sir Edward Carsons ostentativa vapenimport år 1912. Söder om staden går längs kusten en bananformig halvö, Magee Island, med sina höga strandklippor, the Gobbins, utför vilka papisterna år 1641 fingo anträda färden till en bättre värld (s. 31). Redan i halvöns namn ligger något kusligt, och enligt trovärdiga sägner har den av ålder varit ett favorittillhåll för trollpackor, spöken och onda andar. Den sista högtidliga häxbränningsceremonien firades år 1611, då dylika folknöjen ännu voro ganska vanliga i Sverige.
På järnvägen mellan Larne och Belfast frapperades vi av de långsträckta, mörka trädrader, som markera ägogränserna mellan de ljusgröna betesmarkerna. De äro anordnade enkla eller dubbla, planterade längs stenmurar som på avstånd döljas av grönskan. Samma system tillämpas över
