Cumannna-m Ban, och en scoutförening, »the Fianna Eireann».
Såsom förut påpekats har en viss begreppsförvirring varit rådande rörande den roll som dessa mer eller mindre hemliga sällskap spelat i Irlands frihetskamp. För tio år sedan kunde man särskilja två huvudgrupper: Sinn Fein, som stred med andens vapen, och de feniska sällskapen, som hyllade handlingens propaganda. The Gaelic League och the Gaelic Athletic Association kunde betraktas som fraktioner av Sinn Fein, och till de feniska sällskapen hörde the Irish Republican Brotherhood, the Clan-na-Gael, the Cumann-na-m Ban, the Fianna Eireann samt the Ancient Order of Iberians, den sistnämnda omfattande även irländska emigranter och deras avkomlingar. Men allt efter som kampen tilltog i förbittring utplånades gränserna mellan de fredliga och de agressiva riktningarna, och under frihetskriget var praktiskt taget hela södra Irland samlat under det väpnade upprorets banér.
PÅSKUPPRORET 1916
De år 1915 organiserade Irish Volunteers började snart välva revolutionära planer, vilka länge strandade på ledaren professor Eoin Mac’Neills kloka betänksamhet (s. 138). De fortsatte emellertid oförtrutet sina militärövningar och uppträdde med en trohjärtad öppenhet som avväpnade varje misstanke. De marscherade, väpnade till tänderna, i taktfasta kolonner genom Dublins gator och
