Vi proklamera den Irländska Republiken som en suverän stat och viga våra liv åt dess försvar.
Intill dess att våra vapen skapat förutsättningen för en permanent regering, vald av Irlands män och kvinnor, skall den av oss konstituerade provisoriska regeringen administrera Republikens civila och militära angelägenheter.
Vi ställa den Irländska Republiken i Guds hand och bedja honom välsigna våra vapen.»
Proklamationen var undertecknad av sju
patrioter, bland vilka må nämnas den svärmiske poeten,
sagoförtäljaren och dramaturgen Padraic Pearse
och den bistre kommunisten James Connolly, som
med sin av omkring 100 man bestående Citizen
Army slutit sig till volontärerna. Pearse antog
titeln »den provisoriska regeringens president» och
Connolly övertog försvaret av the Post Office,
rebellernas högkvarter.
Så snart »manövrarnas» verkliga karaktär blivit klar för myndigheterna, drogs polisen tillbaka och militär förstärkning rekvirerades. Rebellerna i Stephens Park beskötos med kulsprutor från omgivande byggnader, och snart hördes kanonernas dån. Under fem dagar fortgick striden med oförminskad våldsamhet. Den ena byggnaden efter den andra gick upp i lågor. Rebellerna stredo med förtvivlans mod. Connolly blev två gånger svårt sårad men ledde fortfarande försvaret av the Post Office. Från otaliga privathus knallade »the snipers» — skarpskyttarnas — mausergevär. Fångar togos å båda sidor och behandlades i allmänhet väl, ehuru åtskilliga misstänkta individer kallblodigt nedskötos. Bland de
56
