yttrande i parlamentet, blivit tvingat att kapitulera under revolvermynningens hot.
Genom inbördeskrigets utbrott försenades avvecklingen av den brittiska administrationen på Irland, och först i december 1922 kunde de sista trupperna lämna Irlands jord — man må hoppas för alltid!
I september 1923 blev den Irländska Fristaten upptagen i Nationernas Förbund.
Fristatens efter traktatens ratifikation utarbetade statsförfattning innehåller följande huvudpunkter:
Den Irländska Fristaten, Saorstat Eireann, ingår i the Commonwealth of Nations, en grupp av nationer bestående av Storbritannien, Irland, Canada, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Var och en av dessa nationer har sitt eget parlament och stiftar sina egna lagar.
Fristatens regering utövas av konungen, representerad av generalguvernören, och parlamentet, Oireachtas, vilket består av deputeradekammaren, Dail Eireann, och senaten, Seanad Eireann.
Den administrativa ledningen utövas av tio ministrar, valda av Dail Eireann. Sju av dessa tillhöra the Executive Council, motsvarande vår statsrådsberedning. I spetsen för the Executive Council står presidenten, även han vald av Dail Eireann.
Rösträtt och valbarhet till Dail Eireann har envar, man eller kvinna, som fyllt 25 år. Antalet deputerade varierar med folkmängden, så att en deputerad väljes för 30,000 medborgare. Mandattiden är 4 år.
