äktenskapet fullt färdig och genommotiverad. Hans teori kompletteras sedan genom det europeiska missnöjets grunder och för dess fulla förstående är det skäl att äfven taga hänsyn till vissa uttalanden i monografien. I allt väsentligt är emellertid hans ståndpunkt densamma som i skriften från 1816, Hvad är kärlek?[1]
Själfva händelsen i Det går an är som bekant, att på en mälareångbåt sammanträffa en underofficer, Albert, och en glasmästaredotter från Lidköping, Sara Videbeck; tycke uppstår emellan dem och under resan, som varar flere dagar, ingå båda hjonelag, och särskildt kvinnan förklarar bestämdt, att hon icke önskar, att denna förbindelse skall helgas genom vigsel. Om nämligen en dag deras kärlek toge slut, skola de hafva full frihet att skiljas, så att de icke behöfva vara förenade af yttre skäl. Ingen egendomsgemenskap får heller finnas mellan dem, utan hvar och en försörjer sig själf. Man bör lägga märke till att det är kvinnan, som frambär dessa åsikter, hvilka hon vunnit genom sitt eget lifs erfarenhet, enär hennes föräldrars äktenskap på grund af faderns supiga lefnadssätt varit mycket olyckligt. Albert däremot skulle helst velat ingå ett vanligt traditionellt äktenskap, och han framkastar också tanken på barnen. Betydelsefullt är det också, att både Albert och Sara tillhöra underklassen. Almqvist har särskildt framhäft detta, genom att göra Albert till underofficer. Han vill därmed angifva att det problem han behandlar berör hela samhället, icke blott öfverklassen. Vidare har han skarpt betonat, att kärleksproblemet sammanhänger med ekonomien — det är därför som han gjort Sara till en så kraftig hushållerska.
För att fullt förstå innebörden och betydelsen af detta för sin tid ytterst intressanta och revolutionära arbete, är det skäl att undersöka, på hvilka vägar Almqvist nått fram till sin teori. I korthet låter denna fråga besvara sig därmed, att det dels berodde på litterär inverkan, dels på grund af hans egen lifserfarenhet.[2]
- ↑ Sylvan påstår motsatsen, emedan Almqvist i denna ungdomsskrift ej framhäft skilsmässan. Men denna är endast en särskild konsekvens af hela den ståndpunkt han redan där intager.
- ↑ Det är icke Jung-Deutschland icke heller George Sand, som utgör närmaste förebilden för Almqvists uppfattning af äktenskapet såsom Ahnfelt säger; icke heller är det endast på grund af egen lifserfarenhet som han format sin teori — en åsikt, som häfdas af Sylvan.
