romaner. På detta sätt lyckades han öfverallt framtrolla skenet af det förflutna och ofta mer än skenet. Om man också icke numera finner karaktäristiken hos Walter Scott så historiskt typisk som man skulle önska det, så var hans konst i hvarje fall för hans tid ett stort framsteg.
Detta sätt att åstadkomma illusion af miljö och olika tidsperioder är det, som något senare med en teknisk term kallas för lokalfärg eller tidsfärg. I samma ögonblick som det går upp för skalderna, att det gäller att återgifva människorna icke såsom abstrakta väsen i ett lufttomt rum, såsom pseudoklassisiteten gjort, utan med alla de yttre egendomligheter som utmärka henne, står man inför en ny konst: adertonhundratalets realism, som bäres af en ny historisk och vetenskaplig åskådning. Därmed hafva vi nått fram till den mäktiga flod, hvilken strömmar igenom och befruktar hela det föregående seklets kultur.
Det är som sagdt närmast från Walter Scott som denna seklets djupaste form af realism framgår, och den breder sig vidare genom den moderna romanen, hvilken blef den kommande periodens förnämsta genre. Ett nytt skede genomgår denna realism hos Balzac i början af trettiotalet, i det att han upptager Walter Scotts historiska uppfattning och i dess ljus betraktar samtida tilldragelser; på detta sätt framställer han en händelse för dagen och ur den närmaste omgifningen med en historikers hela allvar och fördjupning. Därmed var den moderna realistiska romanens grundtyp funnen.
Sådana äro de hufvudriktningar, hvilka skönjas i den period, som föregår trettiotalets litteratur. I stort sedt härskar ännu omkring 1830 romantiken öfverallt i Europa. Men öfverallt går man också bort från metafysiken och fantastiken och söker på alla områden återknytning med verkligheten. Ännu är emellertid realismen långt ifrån en strömning, man har ännu knappast lagt märke till den; rent konstnärligt talar man om lokalfärg utan att egentligen ana hvad som döljer sig där bakom. Så dyker i Victor Hugos och den segrande romantikens spår Balzac upp, hvilken på en gång tjusar samtiden och stöter den ifrån sig genom sin brutalitet; man är ännu icke van vid så starka färger. Snart står i Frankrike le roman feuilleton färdig med sina sociala tendenser och i England utbreder sig den rika vic-
