18
universitetet var också en fri undervisningsanstalt. I motsats till skolundervisningen, som till sin natur måste vara dogmatisk och väsentligen avse att bibringa nödig sakkunskap, var det de akademiska studiernas uppgift att emancipera från dogmatisk auktoritetstro och bibringa självständigt förvärvad och prövad kunskap. Då Hjärne i sin monumentala essay »Akademiska skolor» skildrar den skara sanningssökande män och ynglingar, som samlades kring Platon i Akademos’ lund, och över vilkas samkväm »svävade den sunda andens ironi, som höll de stora spörsmålen alltid öppna», har han framställt sitt ideal för det akademiska arbetet. Inom »vetenskapernas republik», som han också älskade uttrycka sig, råder ingen hieraki; väl finnas mästare och lärjungar, men »den som är mästare i ett, är lärjunge i ett annat, och det räknas ej så noga och ängsligt efter i varje särskilt fall, var lärjungeskapet slutar och mästerskapet begynner». Och sina ord till universitetets ungdom vid sin professorsinstallation (30 sept. 1889) — vilka i mycket angiva riktlinjerna för hans akademiska lärarverksamhet — slutar han med att inbjuda till ett »självständigt samarbete, som för mig väger tyngre än ett alltför villigt samtycke till mina eller andras ord. Bland mina åhörare ser jag hellre en Faust än en Wagner». Den enda auktoritet, som den veten-
