65
intressets underordnande under statsintresset, mot dess krav på rättigheter satte han pliktens fullgörande, offerviljan, avståendet av de egna fördelarna för det allmännas väl. Liksom dessa tankar redan i skriften »Våra ståndsriksdagar» format hans syn på det svenska samhällets historiska utveckling, konstituerade de i den samtida politiken hans program »försvar och reformer». I dessa tre spörsmål: försvar och reformer, unionsfrågan och ryska frågan koncentrerar sig det väsentliga innehållet i Hjärnes politiska gärning.
Försvarsfrågan var från början till slut i Hjärnes ögon livsfrågan framför andra för Sverige. »Vårt lands försvarslöshet har kastat en skugga över mitt liv», yttrade han en gång. Lösningen såg han redan tidigt i den allmänna värnplikten, och han anslöt sig till det 1875 bildade sällskapet »Värnpliktens vänner», vars uppgift var att agitera för de principer, som lågo till grund för 1875 års härordningsförslag. Då år 1890 försvarsfrågan inträdde i ett nytt skede i och med startandet av en systematisk försvarsagitation i landet, grep Hjärne med eldig iver in i diskussionen. På ett par försvarsmöten i Uppsala (11 oktober och 29 oktober 1890) angav han några riktlinjer för frågans lösning: försvarsbördornas ökande borde organiskt förbindas med rättigheternas utvidgande; han tänkte sig t. ex., att
