98
önskningar och på alt sätt försökt att inskränka den festliga prägeln. Nu, då han var oberoende, njöt han af att få göra det riktigt elegant och storartadt med en utsökt supé och vin i öfverflöd, enligt gammal sed.
Detta var ett af de få tillfällen, hvarvid Gustaf Kröger helt och hållet kände glömma det som han annars i missmodiga ögonblick kallade sitt förspilda lif. Då det gamla, präktiga huset var fullt af ljus och gäster, förestälde han sig att både han själf och alt annat var på sin rätta plats. Han inbillade sig att damerna voro comme il faut hvad toalett och hållning beträffade, att kavaljererne voro kvicka, att de gamla herrarne vid spelborden voro betydande män, som rekreerade sig i intelligent sällskap.
Själf gick han såsom en glad värd omkring i detta utmärkta sällskap. Och nu, då han var säker på att hvarken i salongen eller köket möta sin hustrus ogillande blick, kände han sig lycklig öfver att kunna glädja alla dessa präktiga människor.
Men han ville gärna att det skulle vara fint. Han tykte icke den kvällen om att höra sin vän öfverlärarens anmärkningar. Och han låtsade icke lägga märke till de förskräckliga unga infödingarne, hvilka man hade varit tvungen att inbjuda för att få tillräckligt många dansörer. Då han första gången såg Törres Wold, som han icke hade kunnat undslippa, vände han sig förargad bort, men det skedde hufvudsakligen därför att det retade honom att den motbjudande unge mannen icke tog sig sämre ut.
