»Om detta verkligen är din mening, måste du hysa en besynnerlig tanke om mig: du måste då anse mig för en liderlig skurk — en låg och eländig usling, som låtsat en oegennyttig, ren kärlek, i akt och mening att derigenom locka dig i en med berådt mod utlagd snara samt beröfva dig din heder och din aktning för dig sjelf. Hvad säger du om det? Jag märker att du inte kan säga något: först och främst är du ännu matt och svag och har svårt nog att ens få fram andan; för det andra faller det dig ännu svårt att vänja dig vid att anklaga och smäda mig; dessutom äro redan tårarnas slussportar öppna, och de skulle få fritt lopp, om du talade mycket, och du har ingen lust att utmana, att banna, att ställa till uppträden. Du tänker endast på huru du skall handla: talandet anser du deremot af föga betydelse. Jag känner dig, jag är på min vakt.»
»Sir, jag ämnar visst inte på något sätt stämpla emot er», sade jag, och min osäkra röst varnade mig att afkorta meningen.
»Inte i den mening du tager det — men i min mening af ordet stämplar du emot mig för att störta mig. Du har sagt med nästan tydliga ord, att jag är en gift man — att såsom sådan måste du undvika mig och hålla dig undan för mig, och du har alldeles nyss nekat att kyssa mig. Du har för afsigt att helt och hållet göra dig till en främling för mig; att lefva under detta tak endast såsom Adèles guvernant; och om jag någon gång skulle säga dig ett vänligt ord eller visa dig en vänlig känsla, skall du säga för dig sjelf: ’Denne man hade en gång nära nog gjort mig till sin mätress: jag måste vara is och sten mot honom’; och is och sten skall du följaktligen äfven blifva emot mig.»
Jag klarade min röst och försökte göra den så stadig som möjligt samt svarade:
»Alla mina förhållanden ha förändrat sig, och derföre är det också naturligt att äfven jag sjelf måste ändra mitt uppförande; och för att undgå alla känslosvallningar och ständiga strider med minnen och hågkomster, fins det endast en utväg — Adèle måste ha en ny guvernant.»
»Åh, Adèle ska i skolan — den saken har jag redan arrangerat: inte heller ämnar jag plåga dig med de
