för att berätta hvad jag gjort samt förklara anledningen hvarföre jag gjort det. Diana och Mary gillade obetingadt mitt handlingssätt, och den förra skref att hon endast först ville låta smekmånaden gå förbi, för att sedan komma och helsa på mig.
»Hon gjorde bäst uti att inte vänta till den tiden», sade mr Rochester, när jag läste upp hennes bref för honom; »om hon det gör, kommer hon bestamdt för sent, ty vår smekmånad skall aldrig upphöra förrän med någonderas död.»
Huru S:t John mottog dessa underrättelser vet jag icke; ty han besvarade aldrig det bref hvari jag skref och underrättade honom om mitt giftermål; men sex månader derefter skref han till mig, likväl utan att nämna mr Rochesters namn eller med ett ord hänsyfta på mitt giftermål. Han har sedan dess underhållit en regelbunden korrespondens och brukar alltid yttra den förhoppningen att jag är lycklig och icke hör till det slags menniskor, som lefva utan Gud och endast fästa sig vid jordiska ting.
Läsaren har väl icke helt och hållet förgätit lilla Adèle? Jag hade icke heller gjort det; jag begärde och erhöll tillåtelse af mr Rochester att få resa och besöka henne i den skola, hvari han satt henne. Hennes ytterliga glädje, då hon åter fick se mig, rörde mig mycket. Hon såg blek och mager ut och sade att hon icke var lycklig. Jag fann att skolreglorna voro för stränga och läsordningen alltför ansträngande för ett barn vid hennes ålder. Jag tog henne hem med mig och ämnade ännu en gång bli hennes guvernant; men jag fann snart att detta icke lät sig göra: min tid och mina omsorger togos nu i anspråk af en annan — min man behöfde dem alla. Jag sökte derföre upp en skola, der det icke gick så strängt till, och som låg tillräckligt nära för att tillåta mig att ofta besöka henne och stundom föra henne hem. Jag vinnlade mig noga om att det icke skulle felas henne något som kunde bidraga till hennes trefnad, och hon var snart hemmastadd på sin nya plats, blef snart nöjd och lycklig der och gjorde vackra framsteg i sina studier. Då hon växte upp, borttog en sund engelsk uppfostran till största delen de fel, som härledde sig från hennes härkomst, och då hon lemnade skolan, fann jag i henne en angenäm och förbindlig vän,
