8
Under de första dagarna af Buddhas lif inträffade enligt äldre och yngre källors samstimmiga vittnesbörd en händelse, hvari man kanhända med fullt fog velat se en parallell till ett af evangeliernas berättelse om en af de tidigaste tilldragelserna i Jesu lif. Det är nämligen historien om det besök, som den åldrige siaren Asita Devala (“den svarte D.“) aflade vid hofvet i Kapilavastu för att få se den nyfödde prinsen, och hvarvid han förutspådde dennes framtida storhet. För att gifva läsaren ett tillfälle att själf döma om berättelsens likhet med den bibliska traditionen följer här en öfversättning af legenden, sådan den finnes i den äldsta tillgängliga källan:
I himmelsk boning höge gudars skaror
församlades i hvita mantlar höljda,
med jubelhymner prisande sin konung,
svängande kring i lösta slöjors fladder.
Och Asita, den vise siarn, sporde,
då han dem såg af högsta fröjd betagna:
’hvarför, o gudar, ären I så glade?
säg, hvarför dansen I med lösta slöjor?
Han I en härlig seger vunnit, gudar?
Fly väl demonerna af fruktan gripna?
Då sådant skett, jag dylik fröjd ej skådat —
har väl ett under skett, hvaråt I glädjens?
De jubla högt, de sjunga glädjehymner,
cymbaler klinga, dansen glädtigt trådes —
jag beder Er, som bon på världens tinnar,
I vördnadsvärde, skyndsamt svar mig gifven.’
