Sida:Jarl Charpentier Buddha 1910.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs

30

ningen om vägen till lidandets upphäfvande: är det nämligen den ädla, åttafaldiga vägen, som heter: rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt handling, rätt lif, rätt askos, rätt hågkomst, rätt försänkning.

Och så länge jag i fråga om dessa fyra ädla sanningar icke ägde den rätta kunskapen och den sanna tron med dess tre grader och dess tolf konstituenter, så länge visste jag, I munkar, att jag icke ernått den oöfverträffliga, högsta upplysningen, den högsta, som finnes i gudarnas värld, i Māra’s och Brama’s värld, bland asketer och bramaner, gudar och människor. Men från den stund då jag i fråga om dessa fyra ädla sanningar uppnådde den rätta kunskapen och den sanna tron med dess tre grader och dess tolf konstituenter, visste jag också, I munkar, att jag ernått den oöfverträffliga, högsta upplysningen, den högsta o. s. v.

Och denna kunskap och trosförvissning uppkom hos mig: ’mitt sinnes förlossning kan icke gå förlorad, detta är min sista existens, det gifves icke mer någon återfödelse för mig’. Så talade den ärevördige, och de fem munkarna gladdes åt den ärevördiges ord och berömde dem. Och medan denna predikan hölls, uppstod hos Kondanna[1] den töckenfria, syndlösa andliga synförmågan, (så att han insåg): ’allt hvad som uppstår är också underkastadt förgängelse’.“

Man må tänka, hur man vill, ifråga om denna predikan — anse att den verkligen innehåller Buddhas

  1. En af de fem munkarna. Han var den braman, som vid namngifningsceremonien förutspådde prins Siddharthas blifvande storhet (se ofvan).