en spits, och garnera fatbrädden med lagerbärsblad. Skinka, som på detta sättet kokas, ser wäl ut, och är hwit som snö. Hon tilredes utan stor kostnad, och är ändå rätt så wacker som en skinka a la Daube.
A la Daube af Skinka.
Sedan saltet blifwit wäl urdragit, kokas skinkan wäl. Derpå låter man hänne kallna, samt skräder och putsar swålen af hänne. När detta är gjordt, kokas ongefärligen en kanna helt hård hjorthorns substans, 2 bouteiller franskt win, god ättika, citronskal, hel muskotblomma, näglikor, 2 lagersbärsblad, hel canel och litet såcker, tilsamman, at det blir sötsurt, eller får frisk smak. När det är kokadt, klarnas det af med ägghwitsnö, såsom gelée, och silas genom swanskinsduk i en skål, hwari en röd duk är lagd på bottnen, så at det blir rödt och får wacker färg. Om man wil hafwa det mörkrödt kan man färga det med brun kersbärs- eller barbaris-saft. Af detta gelée slås litet i en oval melonform, som enkom år gjord för denna rätten, samt widare och grundare än en annan melonform, så at det fyller up de nedersta reflorna. Detta låter man kallna, och när det styfnat, lägges den flådde och putsade
