watten derpå, at det står öfwer, sätter hänne på elden at kokas, skummar wäl under kokningen, kryddar hänne med salt, lagerbärsblad, hel ingefära, peppar, lök och torra krydder, och slår litet ättika dertil. När gåsen fyllest kokat, tager man kittelen af elden, och låter hänne stå deri, tils spadet kallnar; hwarefter man tager hänne up, och lägger hänne på et fat, at spadet får wål rinna af, då man gör et gelée af hjorthorns substans, som är rätt starkt, slår dertil Franskt eller Renskt win, litet såcker, samt skal och saft af citron, och låter det koka. Sedan klarar man det af med äggehwit-snö, silar det genom swanskinsduk, och, när det swalnat, slår i en aflång melonform så mycket deraf, at reflorne på bottnen skylas. Når geleet styfnat, schiatterar man det ofwanpå med citronskifwor, rödbetsskifwor, hwilke skäras ut såsom stjernor, äggeguler, och lagerbärsblad. Derofwanpå lägger man gåsen i formen, med bröstet nederwandt, slår gelée dertil, få at det står jämt med ryggen på gåsen, och schiatterar omkring gåsen wid bråddarna af formen med lagerbärsblad, rödbetor, ägg, citronskifwor &c. &c. Sedan det styfnat, och då det skal anrättas, håller man formen öfwer et fyrhol, tils geléen lossnar, lägger et fat
Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/279
Den här sidan har korrekturlästs