proportioneras emot hwarandra, så at ej någotdera öfwerstiger; ty om förliten kraft är i äplena, och deremot såckrets tilsats förstor; så blifwer ej geléet styft, utan såsom en sirap. Man måste akta, at det ej kokar för länge. Andra Äplen kunna ock brukas til gelée så wäl som Renetter.
Kersbärs-fyllning til Bakelse.
Stenarne tagas ur klara eller något annat slags Kersbär; hwarefter de kokas i tjock såckersirap, tils de blifwa mjuka, och sirapen kokat in i dem, så at allenast litet är qwar. När de sedan blifwit kalla, så äro de färdiga til fyllning i Bakelse.
Winbärs-fyllning.
Winbären dragas af stjelkarna, sköljas i watten, och kokas i tjock såcker-sirap, tils den så när kokat in i dem. Derefter ställas bären at kallna, och fyllas sedan i bakelse.
Fyllning av Stickelbär.
Det bruna fnaset och stjelkarnne tagas af Stickelbären. Sedan sköljas de i watten, och läggas i en castrull. Dertil slås så mycket watten, at bären flyta, och de ställas på elden, tils inemot de börja koka up, då de slås i durkslag, så at wattnet får wäl rinna af dem. Bären få ej koka up i wattnet; ty så
