sista som anträffades på specielt denna färd. Dessutom erbjödo Kina, Japan, Amerika, en nästan lika säker tillflykt för Fogg. I Hongkong, om arresteringsordern, som verkligen var hack i häl på mr Fix, ändtligen der komme honom tillhanda, skulle Fogg ovilkorligen bli arresterad och öfverlemnad åt lokalpolisen. Dervid fanns alls ingen svårighet, men blefve Hongkong vackert och väl passeradt, så förslog ingen arresteringsorder. Dertill behöfdes en utlemningshandling. Derigenom uppstode dröjsmål och hinder af alla slag, af hvilka skurken nog skulle begagna sig, för att komma alldeles undan. Om han ej lyckades knipa honom i Hongkong blefve det, om ej omöjligt, så åtminstone mycket svårt att finna reda på honom igen.
Således, sade Fix till sig sjelf flera gånger under de långa timmar han tillbringade i sin hytt, antingen är ordern i Hongkong, och då hugger man sin man, eller är den icke der, och då måste jag till hvad pris som helst ställa så till, att hans afresa blir fördröjd. Jag misslyckades i Bombay, jag misslyckades i Calcutta. Skjuter jag nu bom i Hongkong också, så är det totalt slut med mitt anseende. Men kosta hvad det vill, måste det lyckas. Men hvilket medel skall jag använda för att uppehålla den förbannade Foggs resa, om så blir nödvändigt?
Såsom sista utväg hade Fix beslutit att omtala allt för Passepartout, att låta honom få veta hurudan karl han hade till husbonde, men hvars medbrottsling han säkerligen ej var. Passepartout, som, han då blefve upplyst härom, måste frukta för att sjelf råka illa fast, skulle då öfvergå till honom, Fix. Men nog var medlet något vågadt, det var då visst, och det kunde användas blott derför att det icke fanns något