116
kastade blickar omkring sig, men utan att dock se — till staden, som är en kolossal hopgyttring af klumpiga hus, omslutna af förtjusande trädgårdar, i hvilka växa brödfrukter, ananas och för öfrigt de mest herrliga frukter i verlden.
Kl. tio återkommo de till paketbåten, efter att ha varit följda af Fix, utan att de visste af det; poliskarlen hade han också måst gifva ut penningar för sitt åkdon.
Passepartout stod och väntade på dem på Rangoons däck. Den hyggliga karlen hade köpt några dussin stora brödfrukter, mörkbruna utanpå och bjert röda inuti; då man får dessa i munnen, skänka de åt den äkta läckergommen en njutning utan like. Passepartout kände sig mycket lycklig öfver att få bjuda af dem åt mrs Aouda, som tackade honom med mycken grace.
Klockan elfva hade Rangoon intagit sitt kolförråd, han klarade sig från sina förtöjningar och några timmar derefter hade passagerarne förlorat ur sigte de höga bergen på halfön Malacca, hvars skogar lemna skydd åt de präktigaste tigrar på jorden.
Trettonhundra mil omkring ligga mellan Singapore och Hongkong, ett litet engelskt territorium, afsöndradt från kinesiska kusten. Phileas Fogg hade intresse af att tillryggalägga dem på högst sex dagar, för att kunna i Hongkong hinna följa med den ångbåt, som skulle afgå den 6 november till Yokohama, den förnämsta af Japans hamnar.
Rangoon var mycket svårt lastad. En talrik mängd passagerare hade gått ombord i Singapore: hinduer, ceylonesare, kineser, malajer, portugiser, hvilka till största delen voro andra klassens passagerare.
