Dumheter! Mr Fogg är inte mera tjuf han, än jag är mördare!
Men borde han väl tala om allt detta för sin husbonde? Vore det väl passande, att han underrättade honom om den roll, Fix spelat i denna affär? Vore det icke bättre att vänta dermed tills man vore tillbaka i London och då upplysa honom om, att en af hufvudstadspolisens agenter hade följt efter honom jorden rundt? Jo, utan tvifvel! I alla händelser måste han noga öfverväga detta. Det angelägnaste vore nu att få träffa mr Fogg och bedja honom om ursäkt för sitt oförsvarliga beteende.
Passepartout steg upp. Hafvet var upprördt och paketbåten rullade starkt. Den hederliga karlen var ännu osäker på sina ben, men hur det gick kom han dock slutligen till akterdäck. Der syntes ingen menniska till, som på något sätt liknade hans husbonde eller mrs Aouda.
— Åh, mrs Aouda ligger ännu så här tidigt, tänkte han, och mr Fogg har väl fått tag i någon whistspelare och efter gammal vana...
Passepartout gick ned i salongen. Der fanns ingen mr Fogg. Passepartout hade då ingenting annat att göra än att fråga förste styrmannen hvilken hytt mr Fogg innehade. Men styrmannen förklarade, att han icke kände någon passagerare ombord med det namnet.
— Jo, sade Passepartout, det är en storväxt, mycket torr och fåordig man, beledsagad af en ung dame!
— Det finns ingen enda ung dame ombord, svarade styrmannen. För resten, så se här passagerarelistan. Ni kan se efter i den.
