158
Passepartout läste genom listan... der fanns icke hans husbondes namn upptaget!
Det hvimlade för ögonen på honom. Plötsligt flög en tanke genom hans hjerna:
— Är det verkligen ombord på Carnatic jag befinner mig?
— Jo, det är säkert, svarade styrmannen.
— Och jag är på väg till Yokohama?
— Alldeles riktigt.
Passepartout hade ett ögonblick fruktat för att han tagit vilse på fartyg. På Carnatic befann han sig verkligen, men det var också säkert, att hans husbonde icke befann sig ombord.
Passepartout föll ned på en stol. Det var ett åskslag för honom. Hastigt gick ett ljus upp. Han kom ihåg, att Carnatics afgångstid blifvit framflyttad, att han icke underrättat sin husbonde derom, och att det var hans fel att icke mr Fogg och mrs Aouda kunnat medfölja.
Hans fel var det, men ännu mer den uslingens, som, för att skilja honom från husbonden, för att qvarhålla denne i Hongkong, hade druckit honom redlös! Ty nu ändtligen begrep han polisagentens beteende. Och mr Fogg då! Säkert var han nu ruinerad, han hade förlorat vadet, han var uppehållen i sin resa, arresterad kanske... Vid denna tanke slet Passepartout af sig en näfve hår. Ah! finge han bara tag i den der Fix, så skulle han minsann klämma åt honom på skarpen!
Emellertid återvann Passepartout sitt lugn och satte sig in i situationen. Den var verkligen föga afundsvärd. Han befann sig på väg till Japan. Han var säker på att komma fram dit, men hur skulle han komma derifrån igen? Icke en shilling, icke en penny
