Denna berättelse drogs så ut på längden, att åhörarnes antal glesnade till den grad, att knappt tjugo personer funnos qvar.
Men vår »äldste» bekymrade sig alldeles icke om det minskade antalet åhörare, utan omtalade med utförliga detaljer »huruledes Joe Smith slog vantarne i bordet 1837, huru hans ruinerade fordringsegare smorde in honom med tjära och rullade honom i dun; hur han några år derefter, mera hederlig och aktad än någonsin, dykte upp i Indépendance i Missouri och blef styrande chef i en blomstrande församling, som räknade icke mindre än tre tusen lärjungar, och hur han då förföljd af hedningarnas hat, måste fly till den amerikanska vestern.
Tio åhörare sutto ännu qvar och bland dem den hederlige Passepartout, som var blott öra. Han fick vidare veta »hurusom efter många förföljelser Smith uppträdde i Illinois och år 1839 grundlade på Mississippis strand Nauvoo-la-Belle, hvars befolkning uppgick till 25,000 själar, huru Smith blef mayor, öfverdomare och general en chef, huru han 1843 uppträdde som kandidat till presidentskapet i Förenta Staterna och slutligen hur han lockades i ett försåt i Carthago, blef kastad i fängelse och mördad af några maskerade personer.»
I detta ögonblick var Passepartout alldeles ensam i waggonen och den »äldste» spände ögonen i honom, gjorde honom kollrig med sitt prat och upplyste honom om, att två år efter Smiths mord hans efterträdare, den af Gud ingifne profeten Brigham Young, öfvergaf Nauvoo och slog sig ned vid Saltsjöns stränder och att der, i detta beundransvärda territorium, i detta bördiga land, på den väg som går genom Utah och på hvilken
