på sin resa och detta endast derför, att han hade rest kring jorden från vester till öster. Han skulle i motsatt fall, d. v. s. om han rest från öster till vester, förlorat en dag.
Ty då Phileas Fogg reste mot öster for han motsols och följaktligen minskades dagarna för honom lika många gånger fyra minuter som han passerade grader i denna riktning. Nu räknar man trehundra sextio grader på jordens omkrets och dessa trehundra sextio grader, multiplicerade med 4 (minuter) gifva precis 24 timmar eller den dag han vunnit utan att han visste af det. Med andra ord: under det Phileas Fogg, som rest mot öster, såg solen passera meridianen åttio gånger, sågo hans vänner, som befunno sig i London, den passera blott sjuttionio gånger. Det var orsaken till att de just den dagen, som var lördag och icke söndag, såsom mr Fogg trodde, sutto och väntade i salongen på Reformklubben.
Och detta skulle också Passepartouts beryktade klocka — som alltid visat London-tid — kunnat konstatera, om hon hade visat dagar på samma gång som minuter och timmar.
Phileas Fogg hade således vunnit de tjugo tusen punden. Men som han under resan hade depenserat omkring nitton tusen, så var penning-resultatet så lagom ståtligt. Men, såsom förut är sagdt, den excentriske gentlemannen hade med detta vad sökt att vinna blott resans mål, icke penningar. Och de återstående tusen punden delade han derföre mellan den hederlige Passepartout och den stackars Fix, som han icke ville någonting ondt.
Samma afton sade mr Fogg, fortfarande lika trygg och lugn, till mrs Aouda:
