och de engelska besittningarne i Indien lyda direkt under kronan England.
Halföns utseende, sedvänjor och etnografiska indelningar bli också med hvarje dag allt mera modifierade. Förr färdades man der med de urgamla transportmedlen till fots, till häst, i bärstol, i sittkorg på en karls rygg o. s. v., men nu för tiden gå snabba ångbåtar på Sind och Ganges och en jernväg, som löper tvärs igenom Indien, med bibanor åt åtskilliga håll, sätter Bombay i förbindelse med Calcutta på en blott tre dagars resa. Denna jernväg är ej lagd alldeles rakt genom Indien. Afståndet fogelvägen är blott tusen eller elfvahundra mil och bantåg med blott medelhastighet skulle ej behöfva tre dagar för att passera den; men detta afstånd förlänges med omkring en tredjedel genom den båge, som jernbanan till Allahabad, i norra delen af halfön, beskrifver.
Här följer uppräknandet af de förnämsta punkterna på denna »Great Indian Penninsular Railway». Då den lemnar Bombay går den öfver ön Salcette, hoppar in på fastlandet midt emot Tannah, löper åt nordost ända till Burhampour, vidare genom det nästan oberoende territoriet Bundelkund, går upp ända till Allahabad, kröker sig mot öster, möter Ganges vid Benares, snuddar lätt vid denna stad och stigande åter ned åt sydost genom Burdivan och den franska staden Chandernagor möter den linien till Calcutta.
Klockan var half fem på eftermiddagen, då passagerarne med Mongolia hade gått från bord i Bombay och tåget till Calcutta afgick precis klockan åtta.
Mr Fogg tog afsked af sina reskamrater, lemnade ångaren, gaf sin betjent åtskilliga föreskrifter rörande några inköp, befallde honom uttryckligen att
