Hongkong till stödjepunkt för sitt inflytande och sin handel i Östasien. Hongkong och den portugisiska staden Makao, som förr var den viktigaste europeiska handelsplatsen i södra Kina, ligga blott tio mil från varandra, på var sin sida om mynningen av den vik, som leder in till en av Kinas största städer, Kanton. På Hongkong anlade engelsmännen en starkt befäst hamn, och utmed denna uppväxte snart staden Viktoria, som redan utvecklat sig så, att den hade 300,000 invånare. Den har också som handelsplats slagit Makao alldeles ur brädet och dragit till sig största delen av handeln på södra Kina.
Viktoria har en helt och hållet engelsk prägel, om ock dess befolkning huvudsakligen utgöres av kineser. Då man ser den gotiska domkyrkan, guvernörens residens, de väldiga dockorna, varven, magasinen, sjukhusen och skolorna, de med tuktad sten belagda gatorna, skulle man nästan vara frestad att tro sig försatt till en engelsk stad, som i likhet med Fileas Fogg gett sig ut på rundresa och kommit att glömma sig kvar i Kina.
På gatorna trängdes européer, kineser och japaneser, bärstolar och skottkärror med segeldukstak vimlade om varandra. I hamnen lågo sida vid sida krigs- och handelsfartyg från alla land samt en mängd egendomligt byggda kinesiska och japanska farkoster. Mest fängslades Passepartouts uppmärksamhet av blomsterdjonkerna, ett slags flottar, fyllda med trädgårdsjord, där blomsterodling idkades, så att dessa farkoster sågo ut som flytande blomsterrabatter.
På gatan lade han märke till några gamla kineser, som voro klädda i gult. En kinesisk barberare,
