Räddarna och de räddade hälsade varandra med ett samfällt jubelrop. Och detta jubel förnyades, då Fogg utdelade de 20,000 kronorna. Men Passepartout kände sig helt skamsen och sade halvhögt:
— Det finns bestämt inte i hela världen en betjänt, som kostat sin husbonde så mycket pengar som jag.
Fix var ett rov för stridiga känslor. Han hade ju nu »sin tjuv» tillbaka, men han visste ej, vad han skulle tänka, och han kunde inte få fram ett ord. Fru Aoda sprang fram och tryckte varmt sin räddares båda händer samt hälsade Passepartout med ett glatt leende.
— Går inte tåget snart? ropade den nitiske tjänaren.
— Det har redan gått! svarade Fix.
— När går nästa? sporde Fileas Fogg.
— I kväll!! upplyste polisagenten.
— Jaså, inte förr! sade Fogg lugnt och kvävde en gäspning.
Men ingen skulle kunnat se på honom, att han i själva verket var tjugu timmar försenad. Passepartout däremot var alldeles förtvivlad över att han mot sin vilja varit orsaken till detta dröjsmål, och han gjorde sig själv ett löfte, att om han vid lämpligt tillfälle träffade på ett rödskinn, skulle den uslingen »få ordentligt betalt för gammal ost».
14. — Jorden runt på 80 dagar.
