FEMTIONDE KAPITLET.
Fogg blir häktad.
Vilket beslut skulle Fogg fatta? Hans tveksamhet var ej lång. Redan samma afton kallade han till sig maskinisten och sade:
— Elda på av alla krafter, så länge det finns kol!
Några ögonblick senare vältrade tjocka rökmoln ut ur ångarens skorsten och lade sig som ett svart dok över vågorna.
Så gick det två dagar. Men den adertonde kom maskinisten åter upp och anmälde, att kolen ej skulle räcka mer än dagen ut.
— Gott, sade Fogg. Men elden får ej minskas, tvärtom. Elda på bara!
Samma dag vid middagstiden ropade Fogg på Passepartout och bad honom gå ned efter kaptenen. Den häpne tjänaren kunde icke visat en mera förvånad min, om man bett honom gå och släppa lös ett lejon eller en tiger, och när han gick ned till hytten, mumlade han för sig själv:
— Tänk, vad den ska vara ilsken!
Några minuter senare syntes kapten Speedy på däck. Han svor och väsnades och såg ut som en bomb, färdig att explodera vilket ögonblick som helst.
— Var är vi? röt han och såg ut som han hållit på att kvävas, så svartblått var hans ansikte.
— Hundrasjuttio sjömil från Liverpool! sade Fogg kallt.
— Sjörövare! tjöt kaptenen.
