— Ni vet, att ni inte är skyldig att uppvisa ert pass?
— Jag vet det, men jag önskar genom eder påskrift kunna styrka, att jag varit i Suez.
— Gott.
Och konsuln skrev på passet samt satte sitt sigill under namnteckningen. Herr Fogg genomläste det skrivna, tackade avmätt och gick sin väg jämte Passepartout.
— Nå, vad säger ni nu? sporde Fix ivrigt.
— Det ser ut att vara en fullt hederlig karl.
— Det är möjligt, men det är inte därom det är fråga. Säkert är, att denne sävlige herre drag för drag liknar min tjuv.
— Jag vill inte bestrida den saken, men, ser ni, alla signalement är mer eller mindre vilseledande.
— Emellertid ska jag gå på djupet med saken. Tjänaren synes mig vara mera tillgänglig än husbonden, och som fransman är han naturligtvis pratsjuk. Farväl, herr konsul!
Fix försvann och gav sig ut för att söka rätt på Passepartout.
Fogg hade gått från konsulatet ned på kajen. Där hejdade han sin tjänare och gav honom några order samt gick därefter ombord på Mongolia. Nedkommen i sin hytt framtog han sin marschruta och läste:
| »Lämnade London den 2 oktober, kl. 8,45 e. m. | ||
| Ankom till | Paris den 3, 7,20 f. m. | |
| Avreste därifrån samma dag, 8,40 f. m. | ||
| Ankom till | Turin den 4, 6,35 f. m. | |
| » | » | Brindisi den 5, 4,00 e. m. |
| Gick ombord på Mongolia samma dag, 5,00 e. m. | ||
| Ankom till | Suez den 9, 11,00 f. m. | |
| Använda 158½ timmar eller 6½ dagar.» | ||
