och stod en kvart senare på Mongolias däck med en kappsäck i handen och god reskassa i bröstfickan. Snart ångade båten med full fart fram över Röda havets vågor.
ÅTTONDE KAPITLET.
På Röda havet.
Ombord funnos en hel mängd civila och militära tjänstemän av alla grader. Dessutom en del yngre engelsmän, som med en eller annan million på fickan drogo ut till Indien för att där grunda någon inbringande handelsaffär. De kvinnliga passagerarna voro ej många men så mycket mera eleganta — de bytte om dräkt två gånger om dagen. Man utförde musik, man till och med dansade, när det var lugnt väder.
Men Röda havet är nyckfullt som alla långa, smala vatten och ofta mycket svårt att passera. När det blåste starkt, vare sig från afrikanska eller asiatiska sidan, rullade ångbåten förfärligt. Då pallrade sig damerna ned under däck, pianomusiken tystnade liksom sången, och ingen tordes mera tråda dansen. Men i storm som i lugnt väder styrde Mongolia oavbrutet mot sundet Bab-el-Mandeb.
Vad gjorde Fileas Fogg under denna tid?
Man skulle kunna tro, att han ängslig och till-