terna traskade bakom sin husbonde, vilken med sin något stela artighet hade bjudit fru Aoda armen, synbarligen alldeles oberörd av de stora utgifter, som kommo Passepartout att betrakta sig själv som en av jordens brottsligaste och mest straffvärde tjänare.
TJUGONDE KAPITLET.
Finurliga planer kunna också misslyckas.
När Passepartout gick ut ur domsalen, knöt han handen mot prästerna. Visserligen bara i smyg, men han tyckte ändå, att det lättade en smula. Men om han vetat, vem han hade att tacka för häktningen, och just då påträffat honom, är det troligt, att denne hade fått sina fiskar varma.
Vem var då upphovsmannen till denna plan, som så när dragit ett grovt streck över alla Foggs beräkningar? Det ha våra läsare säkerligen redan gissat.
Det var Fix, polisagenten.
Han insåg genast den fördel han kunde dra av Passepartouts olyckliga intrång i pagoden å Malabar-Hill. Det var därför han hoppade ned från järnvägsvagnen och satte sig i förbindelse med de uppretade tempelprästerna. Då han väl kände hur strängt engelska regeringen beivrar sådana förbrytelser, var
